onsdag 2 februari 2011

De sista ljuva håren

3 augusti 2009

”-Vad fan har frisören gjort, luggen vill ju inte ligga som den brukar…”

5 oktober 2010

”-Helt sjukt bra att det har börjat växa ut nya små bäbishårstrån här i pannan, betyder det att mitt hårfäste är på väg ner?”

10 januari 2011

”Han var vaken i flera minuter innan han mindes att han börjat tappa sitt hår…”

Se där några milstolpar av förnekelse på väg mot den svidande insikten att mitt hår har börjat lämna mig. Jag vet att jag är i gott sällskap och att sånt här kan ske långt tidigare i livet men jag hävdar ändå att det hela är extra orättvist i mitt fall då jag startar med en Cone Head-hög panna som har varit en faktor i hela mitt narcissistiska liv. Och nu ska den få ännu mer uppmärksamhet.

Da Forehead

Denna höga panna har utgjort ett komplex jag delat med min syster som, liksom jag, med få undantag alltid har jobbat med lugg. Motvinden har varit vår fiende och mössan vår fristad.

Jag trodde länge att det bara var vi som såg ut så här men så åkte vi en dag med vår far till den västgötska prärien på släktträff. 100 dvärgar med minst lika höga pannor som jag minglade loss på en leråker och två saker stod klart; att shit vad vi är släkt! Samt att jag var långt ifrån ensam.

Ensam kände jag mig däremot ibland i gymnasiet där regelbundna mätningar utfördes av vissa klasskompisar som var säkra på att nästa mätning skulle visa att det fanns mer panna ovanför ögonbrynen än vad det fanns ansikte nedanför. Om ni fattar.

Men…

Skitsamma i det för nu ska det bli ännu mer panna åt folket och DU är inbjuden att peka och titta på när det gradvis sker. På vägen förväntar jag mig ditt stöd, att du delar med dig av egna erfarenheter i ämnet samt att du håller min hand den dag det blir dags för den slutgiltiga lösningen. Rakningen av huvudet alltså.

Och därmed slutet på bloggen.

Men nu har vi ju precis börjat och du är välkommen att följa mig mot min väg till den skrämmande tillvaron som flintgubbe. Nu kör vi.

Härifrån till skalligheten. 

4 kommentarer:

  1. Jag kommer vara med dig ända till det bittra slutet, och skratta dig rakt i flinten när det sker.

    SvaraRadera
  2. Jag kommer väldigt mycket motarbeta detta. Låt denna blogg och ditt hår vara för evigt.

    SvaraRadera
  3. I den här frågan är det ju tyvärr bara bloggen jag kan påverka.

    SvaraRadera