tag:blogger.com,1999:blog-8893450234268921323.post389871549272635990..comments2023-10-15T18:26:48.754+02:00Comments on Härifrån till skalligheten: The soundtrack of my lifeSimsonhttp://www.blogger.com/profile/05132106945465061223noreply@blogger.comBlogger2125tag:blogger.com,1999:blog-8893450234268921323.post-73608293847821653452011-03-11T09:48:54.122+01:002011-03-11T09:48:54.122+01:00Hoppsan Kerstin höll jag på att skriva. Åh Kerstin...Hoppsan Kerstin höll jag på att skriva. Åh Kerstin det är ju såna här kommentarer jag vill ha. Jag är också lekman men tror att skillnaden mellan Kiss och Death är hastigheten i låtarna samt att Kiss ofta hade svårt att ta sig ur ett trött boogie woogie-shuffle. Punk är gärna lite rakare och inte sällan med fler och argare ord. Men missförstå mig inte. Kiss är och förblir bäst och så har det varit sen 1983 då jag såg dem första gången. Min uppfattning att Death var bland de första som spelade punk stärktes också av artikeln som jag länkar till i mitt inlägg ovan. Han som har skrivit den är proffs och borde veta. Trevlig helg!Simsonhttps://www.blogger.com/profile/05132106945465061223noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-8893450234268921323.post-75503896535030315802011-03-10T21:47:27.143+01:002011-03-10T21:47:27.143+01:00Nu är jag ju varken musiker eller musikexpert men ...Nu är jag ju varken musiker eller musikexpert men för mig (som var 13 år 1975) lät det mer som rock, 70-talsrock. Lite som Kiss, tex "Rock'n roll all night"Kerstinhttps://www.blogger.com/profile/02406759966377651889noreply@blogger.com